australienapa

alltså, den verkliga anledningen till att jag gillar våra huskamrater så mycket är nog egentligen för att de inte märks. för det mesta känns det som om jag och jimmy bor i det här huset själva för de är borta hela vardagarna, kommer bara hem och sover i princip.. men på helgerna kan det fan bli jobbigt. för då vill de ockupera köket hela dagarna. idag fick jag vänta skitlänge på att käka frukost för de höll på hela förmiddan. sen när de äntligen var färdiga tänkte jag att det var min tur (köket är litet). så jag började laga och gjorde även en extrarätt att frysa in, innan korven skulle bli gammal. så det tog ju lite tid. och hon har sprungit till köket säkert tjugo gånger för att se om jag är färdig. jag bah: "vill du vara i köket eller?" och hon bah: "nej nej, laga du".. så jag kände mig liksom skitstressad. usch, vilka otroliga problem vi har att tampas med här på andra sidan jordklotet. nu är i alla fall lasagnen inne i ugnen och jimmy på väg hem. avlider om jag inte får mat snart.

//emma